När jag igår stod i antikvariatet och dreglade över alla mästerverk insåg jag en sak. Jag förälskar mig i hjärnor. Utseendet har, som jag tidigare nämnt, hamnat i periferin. Hjärnan hos en människa är det som är riktigt hett. När jag var 15 och träffade mitt livs kärlek var det hans fantastiska läppar och mörka blick som jag föll för. Nu 10 år senare har jag upptäckt att han har en av de mäktigaste hjärnorna i världen. Därför förklarade jag för hanarna nere på antikvariatet att det finns tre män från förr som jag mer än gärna skulle vilja ha ett livslångt förhållande med. Edgar Allan Poe, Aldous Huxley och Oscar Wilde. Jag älskar att krypa in i deras hjärnor, surfa på deras nervtrådar, simma bland nervcellerna och peta i deras hjärnbark. Det är äkta kärlek det.
Det går ju med snigelfart!
25 minuter sedan




9 hade något på hjärtat.:
Jag väljer nog Mr Poe ;-) Natti natt.
Mycket bra val! :)
Jag håller helt med dig i det här med utseendet i periferin och hjärnan i centrum. Men det är förvånansvärt få som tror på en om man säger det. Jag kan knappt säga om en person är snygg eller inte om jag inte vet något om personen (okej, Hugh Laurie känner jag inte, men det är ju House jag är kär i).
Jag undrar varför människor har svårt att tro på en när man säger så? Kan det vara så att ytligheten har dränkt oss så länge att motsatsen känns som en dröm? Intressant.
Och jag håller med dig, House blir man kär i, direkt.
Ja, det är kärlek! Jag vill också hj-ärna vara i någons hjärna!
I agree. Det kan dock vara svårt att nästla sig in i hjärnan på folk men det går, bara man vill riktigt mycket!
Alla goda ting är tre. Slurp ;-)
Bra val där! Underbara hjärnor att krypa in i.
Anledningen till att jag personligen har svårt att tro på de som säger att utseendet inte spelar roll är för att den åsikten är så otrolig politiskt korrekt. Det är lite så man ska tycka och
det blir lite som när folk säger att 'jag har inga fördomar', det kryper alltid fram något.
Sen kan en intressant hjärna göra en människa så mycket mer attraktiv än utseendet men hjärnan är ju inte det första man ser. Man sitter sällan och spanar på snygga hjärnor på strandet ;)
Sen vad som är snyggt i mina ögon och i andras kan ju skilja sig rejält. Personligen har jag en svaghet för karaktäristiska näsor (fråga mig inte vad som är en snygg näsa, det vet jag bara när jag ser en) och en snygg hållning.
Nåja, det jag ville säga med min lilla roman var nog att utseendet spelar större roll än vad man tror. Jag gissar att få människor skulle vara tillsammans men någon som inte har en enda grej man finner snygg.
Maria: Oh yes my dear!
Hanna: Förstår precis vad du menar. Utseendet är det första man ser och ingen kan påstå att man inte reagerar på utsidan. Dock så kan, precis som du säger, en intressant insida göra så mycket för utsidan.
Självklart är jag lika ytlig som vem som helst eftersom jag först tittar efter utsidan men det ska sägas att ett vackert yttre med fult inre får mig att springa åt motsatt håll.
Håller med dig ang näsor, Adrian Brodys är helt perfekt. ;)
Skicka en kommentar